Följ oss via RSS!
2012-09-25

Folkbildning som tillväxtfaktor

Folkbildningens samhällsnytta är ett nyligen avslutat forskningsprojekt vid Örebro universitet. Projektet har undersökt olika former av nytta som genereras i folkbildande verksamhet.
Agneta Gustafson, ekonom och forskare vid Örebro Universitet har studerat folkbildningen ur ett samhällsperspektiv. I en intervju i Studiefrämjandets tidning Cirkeln talar hon om produktivitet. Om kapital och ekonomisk nytta. Samtidigt höjer hon ett varnande finger till de folkbildare som försöker mäta sin verksamhet med vinstdrivande företag och tala näringslivets språk.

- Att mäta effekter och bara välja det som är mätbart innebär en risk. Att börja se folkbildningen som ett affärsdrivande företag är också en stor risk. Det tar tid och kraft från kärnverksamheten, säger Agneta Gustafson, som har gjort en studie av folkbildningens dolda samhällsnytta ur ett ekonomiskt perspektiv.

- Inom folkbildningen finns helt andra värden, säger hon. Problemet är att påvisa resultaten av dem.

Agneta Gustafson har räknat på effektivitet och produktivitet i 43 studiecirklar inom vitt skilda ämnesområden.

Produktiviteten i folkbildningen mäts i utredningen genom relationen mellan de resurser som används och det som produceras. Eftersom frivilligarbetet är stort i studieförbunden är verksamheten väldigt produktiv ur ett samhällsperspektiv. Allra mest produktiva är vanliga föreningscirklar.

- Folkbildningens samhällsnytta är enligt studien stark och tydlig, säger Agneta Gustafson. Produktiviteten är hög. Effektiteten gynnar demokratin.

- Men den verkliga samhällsnyttan kommer från det som byggs upp mellan människor. I tilliten som är så viktig för demokratin.

Läs hela intervjun med Agneta Gustafson på www.cirkeln.nu

Källa: Pressmeddelande på Newsdesk, Folkbildning som tillväxtfaktor.
Gilla/Dela
RSS Twitter Facebook Bloggy Pusha
Taggar forskning folkbildning student rapport

Licens Creative Commons Attribution-ShareAlike

0 kommentarer >>