Följ oss via RSS!
2012-02-02

Studier al dente

Allt tar tid. Så är det. Inget konstigt med det. Men mycket verkar dessutom ta en rätt så jämn tid. Ta koktiden på pasta. Den är väldigt jämn.Väldigt exakt. 8 minuter. 10 minuter. 3 minuter. Tittar man i en kokbok är det exakta siffror som gäller. Ett hårdkokt ägg tar exempelvis åtta minuter att tillaga och ett löskokt fem. Och när man ska åka buss slås man av att resan mellan två stationer - enligt busstidtabellen - alltid är en tidsenhet som är mätbar i hela minuter. Jag såg reklam för en deodorant igår som just blivit bättre och gått från att vara verksam i 24 timmar till att nu klara 48 timmar. Jämnt så det förslår. En känd munskölj klarar av att hålla en person med fräsch andedräkt i ett halvt dygn, alltså 12 timmar. En heltidsarbetande människa arbetar 40 timmar i veckan, ett gymnasium blir perfekt kokt på tre år och en grundskola på nio. Allt verkar bli al dente på tider som går att säga (och kanske minnas) på ett enkelt sätt.
Men tänk efter... Den perfekta gnocchi-pastan kanske egentligen bör kokas i 11 minuter, 33 sekunder och 234 tusendelar? Det går förstås inte att säga i dagligt tal och är krångligt att kolla när man står där i köket. Men ändå.
Eller kanske är det så att gnocchins koktid beror på? Hur pass varmt är vattnet, kanske det blir bättre om det sjuder istället för kokar? Vad är det för tryck i rummet? Hur mycket salt, vatten och olja har jag haft i? Allt sådant kanske också spelar roll för pastan och koktiden. Jag vet inte. Men det är kanske överkrångligt att ha koll på, och det är bra om vi inte har doktorsavhandlingar tryckta på pastapaketen. Jag förstår det. Men det är lätt att man fastnar i jämna och förenklade tidsbestämningar även när det inte behövs. Det är lätt att vi skapar normer som inte är av nöden. Det må vara hänt att man inte alltid får perfekt pasta, men tidsnormer må vara direkt skadligt till exempel när man rutar in lärandet i exakta tidsenheter.

Naturligtvis sliter en elev extra för att klara en kurs medan en annan kanske lägger ned mindre tid än tänkt. Men i så fall anses dessa som utanför normen. Vore det inte bättre ifall vi kunde bredda normen? Bra för både de som lägger mer och de som lägger mindre tid än genomsnittet. Måste ett ämne, en kurs och allt annat som har med bildning och utbildning ta en exakt tid? Nej, det måste väl inte det?

Det är lättare att tidsnormer suddas ut på distanskurser. Det är faktiskt det. Det är inte bara jag som distanskursnörd som pratar. Kursdeltagare kollar inte jättenoga om de sitter 40, 60, 90 eller 43,4 minuter med en kurs eller ämne per vecka. Man gör det man vill och det man kan och - förhoppningsvis - det man behöver. Är uppgiften och diskussionerna intressanta, givande, svåra och roliga kan uppgifter svälla ut och bli bra mycket större än pedagogen tänkt sig. Och tvärtom förstås. Men det finns inte någon skolklocka som ringer och säger att "nu är det rast" eller "hasta vidare till nästa lektion".

På en distanskurs är svårigheten i första hand alltså inte tidsnormerna, utan att förklara för eleverna att de har makten att sätta punkt själva och att de måste tänka efter varför de sätter punkt. "Är mina studier al dente för den här veckan?" Nya distansdeltagare vill ofta ha normerna att hålla i handen. Frågan "Har jag gjort nog nu?", som man undermedvetet ställer sig innan man lägger av, besvaras ofta i början med hjälp av klocka istället för känsla. Men en mer erfaren distanskurselev däremot tar oftare beslut efter vad som känns bra.

Som pedagog ser jag det som min plikt att försöka hjälpa folk bort från tidsnormer och mer mot känsla. Det här tidssystemet som vi har gör inte saker lättare. Men det är för mycket begärt att vi ska avskaffa den gregorianska kalendern, 24-timmars dygnet och solåret. Det har ju onekligen sina fördelar också. Men det borde gå att hitta ett system där man inte är fullt så tydlig med att man är "normal" om man slutför kurser, lektioner och liknande på en viss tidsenhet. Det är inte för mycket begärt. Eller?

/Mathias

PS I. En sekund är inte så väldigt jämnt egentligen utan ganska komplicerat som tidsenhet. Den definieras som "varaktigheten av 9192631770 perioder av den strålning som motsvarar övergången mellan de två hyperfinnivåerna i grundtillståndet hos atomer av cesium-133".

PS II. Ska man vara noggrann finns det bättre kokta ägg än löskokta och hårdkokta. "The perfect egg", eller "64-gradersägget", uppnås om man låter ägget vila i 63 eller 64 graders värme (olika kockar säger olika) i 45 minuter. Viktigt är att man inte låter ägget röra botten på kastrullen, så använd en insats av något slag. Det ska jag prova någon gång. :)
Gilla/Dela
RSS Twitter Facebook Bloggy Pusha
Licens Creative Commons Attribution-NonCommercial-ShareAlike

0 kommentarer >>