Följ oss via RSS!
2011-06-23

Från två tre veckor till fem minuter!

Jag vill med detta kanske sista inlägg innan semestertider vända lite på steken.
Jag vill utveckla och koppla åter till ett inlägg jag gjorde tidigare.
För ett tag sedan hade jag åter förmånen att få träffa pedagoger som varje dag arbetar med vår framtid, våra barn. Jag föreläste med inriktning mot samhälle i förändring och även digitala medier och Internet. Men glöm aldrig att jag hävdar bestämt att just tekniken i sig är underordnad, det är oss människor det handlar om främst. Vårt mod och lust till förändring och att leva stort och hälsosamt. Efter min föreläsning kom vi igång med en härlig dialog. Jag menade på att alla ämnen ryms i ett Pokemon kort och skulle hela klassen finna energi och lust i just Pokemon så är väl detta ett ypperligt tillfälle att bejaka. Det då lärarna menade på var att det var lätt för mig att säga, tänk på alla de lärare som inte vet hur Pokemon funkar. Vi skulle behöva kanske ett par tre veckor först för att själva lära oss och den tiden finns inte.

Jag menar att detta är ett slags tanke problem. Just att läraren fortfarande menar att han/hon ska kunna allt innan man lär ut. Detta sätt tillhör enligt mig en gammal skola då just lärandet var envägskommunikation. I dag funkar inte detta längre. Jo, det kanske funkar men det bidrar till att vi nyttjar en promille av vår kapacitet på flera håll. De digitala medierna, Internet och tekniken har gett oss tillgång till en hel värld i realtid. Vi har även fått flera verktyg än någonsin för att kunna möta upp den nyfikenhet och lust som bör ligga till grund för lärande. Vi minskar chansen att behöva tala inför barn som inte lyssnar eller vill.

I samtalet med lärarna så frågade jag hur många som hade sett eller hade en aning om vad Pokemon var. Alla visste. Kanske inte att det i grunden var ett spel och hur det funkade, men just figurerna, korten, tv-program etc kände alla till.
Då så!

Låt oss nu applicera alla lärares engagemang, intresse och kunskap gällande de ämnen de arbetar med inom skolan.
Bildläraren bejakade att han kunde nog möta barnen just kring bilderna på figurerna, färglära, stil, 2D, att låta eleverna teckna sin egna pokemon, eller rita av, eller skapa ett bildspel eller en lite egen Pokemonfilm.

Geografiläraren menade på att man skulle kunna möta barnen med frågor kring vart i världen Pokemon kommer ifrån, vart de finns och koppla länder och städer till detta. Vi skulle kunna kolla även tillsammans med språklärarna hur de olika Pokemon läses i olika länder. Vi översätter kortens texter till 10 olika språk. Flera kan hänga på, vart är korten tillverkade av, hur många träd ska fällas för att serva Sverige med Pokemon kort, hur funkar spelet, hur räknar man ut vinnarna, vad kostar korten och hur ser valutan ut i Grekland?
Så många frågor vi kom på att vi skulle kunna kunskapa kring tillsammans med barnen redan nu. Vi läste in de där två tre veckorna på ca 5 minuter. Det handlande inte om lärandet utan tanken kring lärandet. Det handlade om att även se på Pokemon tillsamman över ämnesgränserna.

Många lärare ville lära sig mer om hur man snabbt skulle kunna starta en blogg, använda Youtube, Babmbuser, prezi, mobilen etc. Man föreslog att skapa en studiedag där lärare fick gå till stationer som visade på dessa fenomenala verktyg. NEJ!

Nej, sa jag. Jag vill vända på steken. Vi ska börja i oss själva, vår egen drivenhet, trygghet och område.

Jag vill istället att all teknik kommer till er. Stina undervisar i Geografi. Hej vi heter teknik och mjukvara, vad kan vi göra för dig? Vi måste först då förstå vad läraren står inför och därefter addera sätt att utveckla lärandet vidare. Vi ska inte börja med prezi, vi ska börja med det läraren vill möta eleverna kring, sedan addera teknik. Är ni mä?

Om vi låter teknik vara det primära så blir många rädda, med all sin rätt. Men om vi däremot får reda på att Stina i dag ska undervisa kring Nordens länder och huvudstäder så kan tekniken hjälpa till att höja upplevelsen och lärandet på många sätt . Om inte….skit i tekniken☺

Med detta önskar jag er en härlig semester och för alla er lärare som ska ha en ny klass nästa termin…

Det är en NY klass, men NYA barn. Så plocka inte fram pärmen du använde förra gången då du hade en ny klass, tänk om, tänk nytt och möt barnen genom att bara vara där…
du är viktigare än du tror.

Kram
Micke
Gilla/Dela
RSS Twitter Facebook Bloggy Pusha
Taggar skola lärande bilder barn berättelser

Licens Creative Commons Attribution-NonCommercial-ShareAlike

0 kommentarer >>