Följ oss via RSS!
2011-05-12

Dumma publik?

Detta inlägg blir kort och är en slags provokativ tanke till främst skolpolitiker i landet.
Jag fick mycket energi igår efter att som vanligt läst Lars H Gustafssons blogg och slitit mig i håret efter Jan Björklunds tankar om skolk. Det verkar som om att allt handlar om att skruva barnen rätt snarare än att fundera på sig i själv i rollen som vuxen. Jag menar inte att raljera eller att försöka vara taskig mot någon yrkeskår. Jag vill i grunden oerhört väl, men jag vill väcka en tanke och förhoppningsvis en liten diskussion.

Så här…
Om jag är ute och föreläser och min publik plötsligt börja välja att kolla på mobilerna, börjar kladda okoncentrerat på papperslappar, somna, spela spel på datorerna, skolka, vika flyplan, för att sedan när jag avslutar springa ut av lycka och inte ens säga tack…ska jag då på hemvägen i min bil fundera på vad det är för fel på dagens publik. Och ska jag lägga tid på att utveckla sätt för att förhindra detta beteende genom att exempelvis förbjuda mobiler, datorer, papperslappar, pennor…

Ska jag införa straff för att de inte lyssnat, hota, ska jag tvinga upp deras ögon med tändstickor då vissa somnar. Allt detta för att hoppas på bättre resultat nästa gång jag tänker föreläsa för dem igen.

Vem bär det egentliga ansvaret?
Vilka frågor bör jag ställa till mig själv?
Och kan jag integrera min publik på annat sätt för att höja engagemanget.
Har jag kul?

Kram/Micke
Gilla/Dela
RSS Twitter Facebook Bloggy Pusha
Taggar debatt skola delaktighet barn föreläsning politiker

Licens Creative Commons Attribution-NonCommercial-ShareAlike

0 kommentarer >>