Följ oss via RSS!
2011-02-01

Konferens om IT och sociala medier i skolan

Två av Celas favoritpedagoger, Martin Löfgren och Per Alhlkvist, åkte till Stockholm på konferensen "IT och sociala medier i skolan". Här följer utdrag av deras betraktelser:

Dag 1
Med hög intensitet och mycket attityd levererade Hans Renman, vd för TänkOm och före detta rektor vid YBC-gymnasiet som var Sveriges första 1-till-1-skola, en mycket tänkvärd och bitvis bitsk kavalkad om framtidens skola och om de krav som ställs på lärare och ledarskap. Han pratade om de kompetenser som kommer att krävas av de lärare som vill vara med och leda skolan in i de kommande decennierna. Vi får inte stirra på 2011, det är 2035 som ska vara skolans fokus, poängterade Renman gång på gång! Lärare måste vara pedagoger, ledare, tekniskt kunniga och ha en gedigen ämneskunskap – den nya tekniken innebär alltså att dagens lärare måste lägga till nya kompetenser utan att förlora de redan befintliga.

Vi får inte fastna i tekniken, den är bara ett smörjmedel. Det är vad vi gör med den som är intressant, inte vilket program vi har använt. Med sociala medier skapas oerhörda möjligheter till lärande som tidigare inte var möjligt! Fördelarna med den nya tekniken är oändliga, enligt Renman. Eleverna lär sig mer, blir mer självständiga, mer engagerade, mer motiverade, mer intresserade, de lägger mer tid på skolarbetet, de blir bättre på källkritik, mer organiserade, de utmanar sig själva oftare och de blir mer kreativa och modiga, de integrerar och samarbetar oftare och de öppnar sig mot omvärlden.

Från Statens medieråd presenterades intressant statistik som visade att över 80 % av ungdomar mellan 9-16 år använder internet varje dag eller flera gånger i veckan. Vidare visade statistiken att man numera umgås frekvent på sociala sajter, medan e-post, chatt och att umgås med vänner IRL har minskat. Rapporten visar tydligt att ungas mediekonsumtion upptar en stor del av deras liv, och att skolan därför måste bli bättre på att utnyttja dessa kommunikationsformer för att möta eleverna i deras vardag.

Doktoranden Susanna Kjällander pratade sedan om sin forskning där hon undersöker barns och ungas lärande med digitala lärresurser. Framförallt visade hon att unga idag inte lär sig i första hand via text, utan att lärandet nu är multimodalt vilket innebär att eleverna tar in många intryck som inte är text utan bild, ljud, layout, färg eller andra tecken. De digitala infödingarna skriver mer än tidigare generationer någonsin gjort, men de använder ett anpassat skriftspråk som fungerar i digitala miljöer.

Joakim Thornström, IT-samordnare i Ystad kommun och vinnare av juryns särskilda pris av Guldäpplet 2010, har bland annat utvecklat Skolväskan som är en länksamling för lärare och elever. Med en innehållsrik presentation visade Thornström vilka enorma möjligheter som finns alldeles gratis på internet. Han tryckte också på vikten av att inte fastna i tekniken och tro att man som lärare ska lära sig allt först för att sedan dela det med eleverna – arbetssättet måste vara sådant att man tillsammans med eleverna testar och utvecklar arbetssätt som ökar måluppfyllelsen. Man måste helt enkelt våga! Blogga, twittra, bygg avatarer och dela med er av era upptäckter!

Ragnar Olsson från lärarutbildningen på Linnéuniversitetet i Kalmar pratade om vem som ska gå rastvakt på den digitala skolgården. Han lugnade publiken genom att redovisa en omfattande undersökning bland ungdomar som visar att de i mycket stor utsträckning uppfattar sociala medier som en plats där man får stöd och uppmuntran, medan 4 % upplever att de har blivit kränkta. För att parafrasera Ragnar Olsson: ”Vem fan skulle vara ute på Facebook om man blev kränkt hela tiden?” Enligt ungdomarna har vuxna en mycket viktig roll att spela. Man måste finnas till hands, och när det kommer till skolan måste den vara lyhörd och utbilda eleverna så att de vet hur man uppför sig i sociala medier och IRL.

Dag 2
Christer Holger inledde dagens session med ett bildspel som mynnade ut i slutsatsen att internet är ett socialt verktyg och att det är demokratiskt eftersom det ger alla möjlighet att uttrycka sig, till skillnad från traditionell massmedia där endast ett fåtal väljer ut den information som ska spridas. Dialog innebär, enligt Holger, att de som deltar är beredda att ompröva sina ståndpunkter. Sociala medier innebär ett samspel mellan människor, och i detta samspel kan lärande ske.

Holger visade ett bra exempel där en klass bloggat om de böcker de läst och bokens författare varit med och kommenterat och hjälpt eleverna vidare. Enligt honom är det viktigt att låta eleverna producera text som publiceras, så kallad autentisk text, för att göra arbetet mer intressant och för att öka möjligheterna att finna ny kunskap.
Andra delen av Holgers föreläsning handlade om vikten av marknadsföring via sociala medier. Hur ska skolor arbeta för att odla en positiv bild av den egna skolan? Enligt Holger är det viktigaste att autentiska elevarbeten syns på hemsidor och Facebook, att elever är ute i sociala medier och pratar väl om skolan (baserat på deras egna erfarenheter).

Mattecoach på nätet
Stefan Stenbom, projektledare och pedagogisk utvecklare på KTH, berättade sedan om ett fantastiskt projekt där lärarstudenter hjälper elever med matteläxan på vardagskvällarna. Måndag till torsdag, 17-20, har eleverna möjlighet att chatta på msn med en lärarstudent som leder eleven rätt i sitt tänkande. En konversation tar i snitt 50 minuter och det är fler och fler elever och kommuner som ansluter sig. Eleverna ser många fördelar med arbetssättet. De tycker att det är skönt att få vara anonym, och de uppskattar att de tvingas lära sig ett matematiskt språk som de sedan har stor nytta av. Enligt Stenbom önskar eleverna att tjänsten ska vara öppen 24/7. För projektledarna var fördelarna också många. Dels kan de ge sina lärarstudenter autentiska uppgifter att arbeta med, och dels kan de utläsa precis vilka problem som finns för eleverna inom matematik genom att analysera sitt gedigna material från sidan.

Martin Tallvid
Multitasking är omöjligt, men däremot går det att växla mellan olika aktivitet på en millisekund, och det är den färdigheter många ungdomar besitter idag. Det som för en vuxen utomstående ser ofokuserat och förvirrande ut, är normal vardag och ett önskvärt arbetssätt för många ungdomar.
Tallvid följer Falkenbergs kommun i deras 1-till-1-satsning, och han presenterade några av de problem man stod inför och alla de fördelar man kunde se efter 3 år. Han beskrev utvecklingsarbetet i övergången i 4 faser.
1) Chock – vi kör på som vanligt.
2) Reaktion – man börjar använda datorn för att göra samma som man gjorde innan, men nu elektroniskt.
3) Bearbetning – man börjar fråga sig vad man kan ha datorn till.
4) Nyorientering – nu vågar man verkligen göra nya saker och man når på så vis till Puenteduras fjärde nivå. Puentedura, världens mest inflytelserike forskare inom datoranvändning i skolan, har alltså beskrivit lärandet med sin SAMR-modell (Puentedura-hierarkin).

Fördelar med satsningen är att det ökar lusten hos elever och lärare, man utvecklar arbetsformer och metoder där både lärare och elever upplever att undervisningen blivit mer varierad och eleverna känner att deras roll i klassrummet förändrats till det bättre. I nuläget kan dock ingen mätbar ökad måluppfyllelse visas.

Falkenbergs 4 F
Förankring – man fick med sig politikerna på vagnen.
Frihet – fri teknik plus pedagogisk frihet samt inga tekniska spärrar som hindrar pedagoger och elever. Det handlar inte om filter utan det handlar om förhållningssätt.
Förvaltning – har varit drivande och drivit en tydlig pedagogisk linje för att öka lärandet, det är alltså inte tekniken som varit i centrum.
Fortbildning – lärare måste fortbildas kontinuerligt för att kunna utveckla lärandet.
Det är också viktigt att förstå att förändringen kommer att ta tid och att det kommer att gnällas en hel del i början.

Lars Lingman från Viktor Rydbergs samskola berättade sedan om den process de gått igenom för att börja med 1-till-1. Hans nyckelord är att samarbete är avgörande om man vill lyckas och att man måste fokusera på det som händer i klassrummet – tekniken får inte stå i vägen för innehållet utan ska vara ett hjälpmedel för att dela med sig och nå längre. Han rekommenderar också att lärare, förutom att dela med sig av goda och mindre goda exempel, även auskulterar hos varandra regelbundet. Det är dags att lämna den säkra zonen för att kunna utveckla skolan och lärandet. ”Det är nödvändigt att misslyckas för att kunna utvecklas”.

Sista, men absolut inte minsta, föreläsningen hette ”Hajjaru tugget” och genomfördes av en lärare och tre elever från YBC-gymnasiet i Nacka. De arbetar med varsin dator, och har kommit långt när det gäller att utmana eleverna att skapa nya saker. Exemplet de visade handlade om ett grupparbete som mynnat ut i en dokumentärfilm och en hemsida. Eleverna har använt teknik och sociala medier för att vidga sina vyer, för att ta till sig ny kunskap och för att ha roligt!

De framgångsfaktorer det tryckte mest på var:
Inspiration – se till att få en bra start. Planera med eleverna.
Öppna upp, inte begränsa. Se till att uppgifterna går att göra mycket med.
Meningsfullhet – genuint intresse från elever och lärare.
Skarpa lägen – eleverna visar upp sina arbeten publikt och till och med för föräldrar.
Hoppa ut för stup – släpp makten i klassrummet. 25 personer kan mer än 1.
Gilla/Dela
RSS Twitter Facebook Bloggy Pusha
Taggar skola kommun konferens

Licens Creative Commons Attribution-NonCommercial-ShareAlike

0 kommentarer >>